Hanne&Fredrik - Reseblogg

Hola!

Vi befinner oss nu i Salento, nej inte i södra Italien utan i mitten av Colombia i kaffedistriktet. Ett stopp som verkligen varit värt den 48 timmar långa resan för att ta sig hit. Vi befinner oss i Anderna precis som vanligt men nu har det blivit mycket grönare då vi är nära ekvatorn. Dessutom ligger byn uppe på ett av bergen med extremt vacker utsikt över olika dalar och kaffeodlingar runt omkring. Det är som en blandning av Schweiz och djungel, superfint! Förutom att dricka kaffe på söta balkonger i byn har vi vandrat i Cocora Valley där världens högsta palmträd växer (Vaxpalmer som kan bli upp till 60 m) och gått på en guidad tur på kaffeodlingen där vi bor. Där fick vi bland annat lära oss att kaffe som blir väldigt svart är lågkvalitetskaffe och att det är mindre smak och mer koffein, bra kaffe ska vara chokladbrunt. Ett annat trick de använder är att lägga lite kvalitetskaffe överst i snabbkaffepåsar för att det ska lukta gott. En väldigt intressant och lärorik tur, vi hade ingen aning om att det låg så mycket jobb bakom en kopp kaffe. Om resten av Colombia fortsätter såhär kan detta nog bli vårat favoritland.

 

Hola!

Det visade sig att vi inte var riktigt klara med Anderna för efter bara några dagar nere i värmen sökte vi oss upp till svalare höjder igen. Ibland när man reser så kommer man till sådana där ställen som man tycker lite extra om, tror Baños har varit ett sådant för oss. Staden ligger på gränsen mellan Anderna och Amazonas så det är djungel och berg blandat, och väldigt behaglig temperatur. Vi har hittat ett jättefint dubbelrum med eget badrum med dusch med varmvatten och bra tryck (lyx för oss!) och en balkong som vätter mot en fruktträdgård. Det här ett är sådant ställe man skulle kunna stanna länge i om man har råd med alla aktiviteter. Om det finns någon utomhusaktivitet man vill roa sig med så kan vi lova att man hittar det här. Själva har vi åkt runt till olika vattenfall, åkt sipline mellan berg, badat i varma källor, gungat i jättegungor och besökt ett superfint spa men utsikt över bergen och staden. Och då har vi legat på latsidan. Ecuador har varit en riktigt positiv överraskning men nu är det dags för oss att bege oss mot Colombia, the so called holy land for backpackers.

 

Hola!

Nu är det dags för oss att lämna landet med hundar som inte ens Fredrik kan älska (peruvian naked dog, google it). Vi valde ett stopp i surfbyn Máncora för vi var lite sugna på sol och bad och att njuta det sista av Perus goda mat och pisco sours. Vi hade planer att snorkla med sköldpaddor och ta surflektioner men ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig. Istället för att njuta av sol och god mat efter intesivt resande blev vi båda objekt för en extremt aggresiv matförgiftning så vi har spenderat stor del av tiden låsta till hotellrummet. Men nu är det över och imorgon väntar ännu en lång bussresa till Ecuador. Här kommer några få bilder från innan vi blev sjuka.

Huacachina är en oas i öknen nära staden Ica i Peru. Efter nästan en månad uppe på hög höjd kändes det nästan som att kliva ur ett flygplan i södra Europa efter nattbussen från Cusco, så varmt och vi kan andas igen! Och myggor, vi hade nästan glömt bort hur de såg ut. Till Huacachina åker man för att åka sandboards ner för dynorna, se den vackra solnedgången i öknen och festa i oasen. Vi spenderade två nätter i gringolekplatsen innan vi åkte till Lima där vi befinner oss nu. 

 

Hola!

Efter 3 dagar och 2 nätter ute i djungeln är vi nu tillbaka till tryggheten och Cusco. Även om vandringen till och från Machu Picchu var extremt jobbig så har vi haft det helt underbart. Vi skulle aldrig göra om det på budgetsättet (innebär att ta en bil till en närliggande by och sen gå till Aguas Calientes och därifrån till Machu Picchu istället för att ta extremt dyra tåg och bussar sista timmarna) så är det en upplevelse vi aldrig kommer glömma. Efter att ha ställt klockan på 03.45 kom vi upp till Machu Picchu vid 06.30 och startade vår guidade tur. Efter det besteg vi Machu Picchu-berget för utsikt över hela dalen. De första timmarna var hela området täckt av dimma så intrycket blev mer spöklikt än wow-upplevelse. Men på förmiddagen sprack det faktiskt upp och då fick vi äntligen se sydamerikas största turistattraktion i sin helhet. Själva byn är såklart väldigt sevärd men framförallt är det är det omgivningen men höga berg och djungel som gör det spektakulärt. Vi var där under absolut lågsäsong med regn, inkaleden stängd och carnaval men ändå var det helt sanslöst mycket turister, kan inte ens tänka mig hur mycket folk och hur lite utrymme det är på högsäsongen. Så för att sammanfatta så är vi trots mängden turister och låga förväntingar väldigt nöjda, man förstår varför Machu Picchu har blivit ett av världens sju undervärk.  

 

Hola!

Nu har vi kommit fram till det sjätte landet i ordningen, nämligen Peru och till staden Cusco. Vi har hört mycket bra saker om Cusco och Peru i allmänhet så vi har längtat hit den senaste tiden och vi är inte besvikna än så länge! Vi har spenderat tiden här med att äta massa gott på den sjukt mysiga lokala marknaden

 

Hola!

Februari och festivalmånaden i Sydamerika är här! Vi har spenderat våra sista dagar här i Bolivia i staden Copacabana vid Titikakasjön där dom just nu firar Festival de la Virgen de la Candelaria. Det innebär en vecka av dansande, drickande och paradande. Vi hade turen att få se en 5 timmar lång parad den 1 februari och det var helt fantastiskt. Eftersom vi aldrig firat Carnaval har vi inte mycket att jämföra med men alla band som spelade fantastiska låtar, dansarna i deras otroligt vackra dräkter samt alla cholitas i färglada kjolar var superkul att se. Att de gjorde allt detta på 4000 meters höjd gjorde det bara mer imponerande. Annars är inte Copacabana någon superspännande stad men den ligger otroligt vackert och är lagom stor och turistig för att döda lite tid i. Idag bär det av mot Peru och nya äventyr. Hasta luego! 

Hola!

Vi har nyss kommit fram till Copacabana efter att ha spenderat några fantastiska dagar på Isla del Sol. Ön har verkligen varit en av höjdpunkterna på hela resan. Vi hade hört innan om en tjej som började gråta för att det var så fint men vi visste ändå inte riktigt vad vi skulle vänta oss eftersom vi inte hade sett några bilder. Vandringen vi gjorde vår andra dag från norr till syd på ön var även den helt otrolig. Man vandrar längst upp på berget och har utsikt åt båda hållen och så långt man kan se fortsätter Lake Titicaca. Utsikten från alla restauranger och boenden är även den overklig, det enda minuset med ön är hur jobbigt det är att ta sig uppåt pågrund av att man befinner sig 4000m över havet. För inkafolket är ön en väldigt speciellt plats då de tror att deras gud föddes och skapade solen och månen på ön. På grund av den rika inkahistorien finns det ruiner, offerplatser och i övrigt bara väldigt speciella platser utspridda över hela ön. Det är svårt att förklara hur bra vi hade det på ön men här kommer en hel del bilder som försöker ge en bild av det iallafall!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Upplägget med bilderna ser lite annorlunda ut då vi har haft sådana problem med internet så att vi har behövt ladda upp bilderna på ett specialsätt.